Egen tid blir ensamhet.

 Nu är mina barn så pass stora att sönerna sover borta en del nätter, sen döttrarna flyttat till Bränna sover de några nätter i månaden hos dem och jobbar Henrik då blir jag helt ensam. För bara fem år sen önskade man sig ibland lite andrum och "egen tid" några timmar då man bara fick andas. Nu är tiden här och egen tiden kommer allt oftare och om ytterligare fem år har klyscha med egen tid övergått till ensamhet...

Ikväll väntar ytterligare en mörkerpromenad med mina följeslagare, tur jag har hundarna iallafall. Tror jag ska chocka dem och gå mot söder istället, då har de nya dofter att ta in. 

Fick ställa in Tabatan redan efter andra gången då jag har en förkylning i kroppen och mitt huvud inte kan fara på gruppgympa och ta det lite lugnare och lyssna på kroppen.

 Vi hade ett föräldrarmöte igår och jag vet inte vad jag ska säga om det...