Jag, eller Vi hann

Början av denna vecka gick åt till att oja mig och stressa upp mig om Föreningsgatan 3, hur skulle jag hinna packa, köra saker till Kalix, packa och tömma lgh och få allt överblivet till systeryster samtidigt som min bättre hälft var i Malmö på utbildning från tisdag till sent på torsdag. Redan på tisdag sket det sig då Lucas skadade sig på skolan, inget allvarligt MEN besök på hälsocentralen och årets första VAB, stressade iväg till Kalix för att låsa upp M´s lgh och med Peggan full men kläder och saker, en mobil fartkamera stod på ett olämpligt ställe och framtiden för utvisa hur fattig jag kommer att bli, onsdagen gick åt att gruva sig för att hinna med allt och ingenting blev egentligt gjort, torsdag Lucas hemma med nackspärr, men ett besök på hälsocentralen för att kolla upp så det inte hade med den första skadan att göra, snabbt och packa på föreningsgatan innan Oscar ringer att han ramlat in i en stolpe och känner sig yr och konstig, sambon skickar en bild på gröna gräsmattor medan jag känner stressen ånga på och humöret sjunker i botten... hur i helvete ska jag hinna???



Fredag förmiddag och puls på 249

 Släpet bokat, åker till föreningsgatan från morgonen på fredag, skulle egentligen behöva vila eftersom det väntas helgjobb, 30 timmar, men allt måste vara packat till 16:15 så det bara är att bära allt i släpet och Peggan hunner jag fylla  med "Kalix-sakerna" innan 16, samtal med Strandskolan kommer emellan och lunch med flickorna ¨på Sang´s. Klockan 16:30 är hela lägenheten tömd och allt är på/i släpet som ska till Strömsnäs. Fatta vi hann?! två starka killar och tre minst lika starka tjejer :)
 Pust så underbart! Att sen städpatrullen kom till undsättning på söndag gjorde allt helt perfekt för nu är det snart måndag och lägenheten på föreningsgatan är redo att kontrolleras och besiktas, fy fan vad jag är bra, och min underbara familj som än en gång släppt allt för att hjälpa mig och göra detta!!!
 Jag är så nöjd! Tänk bara att måndag, tisdag och onsdag gick åt att gruva mig för vad komma skall då det gick så bra när bollen väl blev i gungning?!

Jag ser ett slut och puls på 63

 Med detta i bakspegeln är det dags att kavla upp ärmarna och ta mig an källaren i Storbäcken som måste röjas och organiseras upp, var sak på sin plats!!!
Nå då kör vi :)....

En olycka kommer sällan ensam

Dags för ytterligare ett besök på vår Hälsocentral med Lucas, i tisdags täckte han ett slagskott och tennisbollen träffade honom i halsen, efter check på HC ordinerades kall mat och dryck hela dagen eftersom strupen var svullen. Onsdag innehöll bad och Lucas råkade komma i vägen för ett bentag som träffade honom i nacken och sen hamnade han under en madrass och han tror att det knäckte till i nacken, imorse var nacken så styv att han knappt kan röra huvudet åt något hål, styvheten och smärtan i nacken är värre så det blir en till hemma dag och ytterligare en tid hos doktorn. Vi måste kolla upp så det inte är något värre än nackspärr.
Tänk hur det kan bli, vi har inte varit till doktorn på flera år, men kommer en olycka följs ofta en annan med.
 Jag ligger efter i planeringen om tömningen av lägenheten, tanken är att den ska vara tom imorgon kväll när jag börjar jobba och urstädad senast söndag. Kommer vi att fixa det?!

 Hela denna vecka började med årstidernas sämsta iup-samtal. En dotter i tårar och hårda opedagogiska ord om hennes roll i klassen enligt andra elever knäckte henne. Var är samverkan med hemmet om man inte flaggar med dessa signaler när de uppstår? Vänta till iup, ska inte det samtalet handla om hur eleven ska utveckla sina färdigheter i olika ämnen?
 Och de där jävla klasströjorna skapar bara problem, hur ska 28 stycken elever kunna komma överens om en text som ska tryckas på tröjan? Från och med nu har jag förbjudit mina barn att ingå i olika grupper som ska föra klassens tala, för det blir aldrig bra och eleverna som kommer i klämd är de som är i gruppen som ska försöka på ett demokratiskt sätt föra klassens talan, men är demokrati att fyra av tjugofem inte vill en sak? Inte enligt mig iallafall...
 Att sen samtalet slutade med en vädjan till den negativa ledaren att få de busiga pojkarna att sluta störa lektionerna rimmade väldigt illa för mig...
Påminner oss att det är endast två månader kvar, sen har två passerat denna skola redo att ta sig till vidare i livet :).

Äsch.

Va fan nu är det dags att rycka upp sig, skrapa av sig, komma igen och sluta gnälla...

Livet är vad vi gör det till, varken mer eller mindre. Den sista tiden har jag liksom glömt bort det?! Mina skidturer på älven har fått energiförrådet påfyllt, att kunna släppa alla tankar och nynna för mig själv "skida-skida-staaaavarrr, skida-skida-staaaavarrr, skida-skida-staaaavarrr" som ett mantra att swischa några kilomterar till. Går jag ur mitt mantra ramsa tappar jag focus på åkningen och jag mister balansen, oftast bara så pass att jag nästan ramlar gungar till en sekund. Endast en gång har jag ramlat, då i en nedförsbacke som gick ner till älven och skidorna åkte längre och längre ut ifrån varandra tills jag nästan var i spagat och ramlade framlänges i den hårda, kalla skaren som lagt sig på älvstanden. Två skrapmärken och en fläskläpp blev resultatet på detta och ett riktigt magplask. fast på snön då.

Håll fast en kort sekund
och lev och älska nu så märker du
det blir en härlig stund,
Därför vår bäst tid är nu, är nu, är nu...



 

   

 Vi har haft riktigt fina dagar nu och det ser ut att komma fler sådana här dagar då vi får njuta av klarblå himmel, näst intill vindstilla och en stor varm sol som äntligen värmer riktigt gott. Jag älskar vårvintern och jag älskar att bo mitt i naturen, så nu ska kör vi vidare.
"Det är bara att bryta ihop och komma igen"...
Tack för mig mitt i natten :)

 

 

 

 

 

 

 

 

Öppna Din Dörr och Säg att Du Vill Ha mig Här

Allt är som vanligt, men ändå inte.

Allt är bra, men ändå inte.

Dagarna fylls, kommer och går men har som inget innehåll. 

Ett helvete med gymnasiet och en annan ska in till gymnasiet, livet är fullt med mariga val.

Blir det högskole- eller yrkesförberedande?

Övertorneå, Kalix eller Luleå?

Omval av program?

Var är det premilinära beslutet om intag?

Kroppen känns stel och tung trots att jag rört mig mer nu än jag gjort under hela 2015.

Julgardinerna hänger kvar, ända fram till påska?

Hockey är slut, bara åtta timmars arbetsuppgifter kvar.

Gina löper och är i obalans och ganska mager.

Vi kommer att mista två av våra medarbetare, eller det ska omorganiseras. 

Tjejmilen, Tjejvasan och Vårruset.

Trasig skoter, trasig Pegga och dyra reparationer.

Ovanligt oinspirerad...

Nu märks det att man närmar sig 40!!!!

För det är nu man ska pressa kroppen så man känner sig stark och ung :)

Vad har vi då hittat på för något, jo det verkar bli Vårruset, Tjejmilen och så TjejVasan. Vi är bara tre som hoppat på TjejVasan men jag hoppas att vi ska kunna lura med fler, AnnaLena, har lovat att vara blåbärssoppsansvarig så vi får se vad hennes arbetsuppgift blir :)

 Det är tre år sen jag sprang Tjejmilen, det är ett riktigt roligt lopp och det bästa är ju att nu för tiden är det på lördag man springer så då kan man gå ut på Discodans på lördagkväll, "Golden Hit's is the Shit". Tyvärr är min ekonomi i botten så jag har inte råd att boka flyg och hotell riktigt än, men jag hinner ju, Stockholm i september blir ju fint!

 Vi har underbart väder just nu, vårvintern visar sig från sin bästa sidan och jag har äntligen tagit mig ut med skidorna efter isen, helt underbart och kroppen känns lagom sliten. Gina är den enda som vill följa med mig, Yenna den lata lilla odågan rymmer hem efter ca 500 meter, när jag kommer hem igen sitter eller ligger hon på bron och är så glad att se henne. Holly kommer ju med när hon är här, men nu för tiden är Holly mest med Matilda, så det känns lite ensamt med bara en hund med sig på motionspassen. 

 Appropå Gina har hon börjat löpa så nu går hon ner sig och jag måste komma ihåg att ge henne mat minst tre gånger om dagen, hoppas att jag kan förhindra att hon går ner sig alldeles. Löpet kommer bra i tid, då är vi inte  tävlingssäsongen i farozonen under våren och sommaren, om vi nu är redo för tävlingar. Jag hittar inte motiveringen för regelbunden lydnadsträningar och jag vet inte hur man tränar in vissa moment och på andra moment har jag fastnat...

 Lägenhetsletandet i Kalix går segt och jag känner en stress att vi inte ska hitta någon bra etta. Matilda är så skoltrött och denna pendling gör det ännu tyngre att hänga med i skolan.

Vi hade en lägenhet som vi trodde vi fått med på oförutsägbara händelser blev det tyvärr inte så, så i panik fick vi leta en ny och nu har vi en annan på gång och jag hoppas verkligen att vi kommer att få den från och med 1 april. Det skulle underlätta så otroligt mycket!

Den här bilden fick mig att komma ihåg att hur mörkt det ens känns ut så letar sig ljuset sig igenom och det löser sig, det kommer att ordna sig!!!

Ta hand om varandra!

Sköna Söndag

Sjuka barn har gjort att vi varit i hemmets lugna vrå hela helgen, jag förvånas varje helg över detta lugn som infinner sig hos oss nu för tiden, bara för några år sen var det ett helt annat ljud vid 06:00 vare sig det var helg eller vardag. Henrik och jag har sett Vasaloppet med kaffe och smörgås när pojkarna vaknade gjorde de sig frukost själv, efter ytterligare någon timme kom Matilda nerför trappan och gjorde sig frukost och plockade bort allt (utom filtallriken).
 Egentligen vill jag att vi äter frukost och middag tillsammans med ibland är det ju undantag på det med. När alla ätit sina frukostar och Oscar fått Panodil och spytt upp två liter slem kunde jag klicka på mig skidorna och ta mig en älv/skogstur med hundarna i det underbara vårvinter vädret. Till och med hundarna tycket det var varmt idag, tungorna hängde och de roade sig med att äta snö efter vägen. När jag kom hem tog Lucas och Henrik sig en skotertur efter älven, han skulle kolla upp om det var draget ett skidspår lite söderut från oss, jag tyckte jag såg en skoter på fredag komma efter älven med en sån där skidspårsdragare med jag måste ha sett i syne för de hittade inget skidspår.

 Imorgon är det måndag och skolan börjar igen efter sportlovet, få se om jag får skicka ett eller två barn till skolan? Just nu är det bara Frida som är helt frisk, Lucas och Matilda är på gränsen och Oscar är ganska däckad. Det är så det brukar vara hos oss, Oscar är oftast den som blir riktigt sjuk då han blir sjuk. Jag har ett möte med facket imorgon och sen sparkar jobbar veckan igång, 50 timmar tillbringar jag på Brännagården. Jag saknar mitt jobb, det känns som om det var länge sen jag jobbade. Då jag hittat på att vara på fackutbildning, hemvärnsövningar och sjuk, satt och räknade att jag jobbat fyra dagar i februari.
Jag ska även sparka igång motionen igen herre gud jag håller på att förvandlas till en riktig soffpotatis, men krämpor i hela ryggen.

April väder

Lika vackert som vädret var igår lika busigt var det idag.
Lappberget blev inställt och storebror har lite feber så det har blivit en inne dag idag men nu ska jag ta med mig Lucas på en skidtur eller promenad efter byavägen, vi måste nog andas lite frisk luft han och jag. För Lucas är en liten "pain in the ass" just nu. Då brukar lite styrd aktivitet sitta fint så här innan middagstid. Har värsta lördagslyxen då Matilda ska laga middagen idag, det blir kycklingpasta och ett glas vitt till det, mumsfillibabba.

 Jag har varit på fika date med mina äldsta vänner, iallafall en del av dem och det var trevligt som vanligt. Vi hann gå igenom barn, jobb, semester, husplaner och jämnföra antalet gråa hårstrån.
Vi hann diskutera lite nästkommande husmorssemetser eller blev det näst,nästkommande tripp? London våren 2016 verkar det bli iallafall sen får vi se om vi hinner med någon i höst.
 Jag skulle gärna åka med Matilda till Stockholm i maj med det är ju det där med pengar, M hinner inte jobba ihop shoppning pengar och det är mycket annat hon planerat att lägga pengarna på sommaren då hon fyller 18 år. Fatta 18 år?! Tiden bara springer iväg och vi med den.

 Trevlig helg på er!

Fredag

Nu är slalomutrustning till grabbarna fixat, vi köpte en ny utrustning, ett par begagnade slalomskidor från Allsån och i källaren fanns Fridas gamla urvuxna pjäxor.
De slalomskidor som pojkarna hade tidigare satte jag ut på Överkalix köp och sälj, inom en timme var skidor, pjäxor, hjälm och sele såld, himla smidigt sida.  Klart och betalt :)

 Sara, Petter, Matilda och jag har varit på Sang's och ätit idag, trevligt som tusen. Medan vi var i Bränna har grabbarna skottat fram grillplatsen,så nu får vårvintern visa sig från sin bästa sida så jag kan sitta där och peta i elden och grilla oss någon lunch/middag. Tänk vad fort alla årstider passerar förbi, nyss var det vårvinter 2014 och vi satt hela påsken vid elden och myste på i vårsolen.



Sportlovet börjar närma sig sitt slut och vi kan konstatera att vi har vilat detta lov. Lucas har för första gången sovit över hos en kompis, Matilda har klippt och färgat sitt långa hår och Frida har åkt iväg på en tripp över helgen. Vi längtar redan till påsklovet som borde vara om fem veckor??!

Sportlov

Idag har vi en riktig "mollar" dag, alla barnen är hemma och det känns väldigt bra. Det är som om man har ett inre frid då man ser dem och får vara nära dem. Ju äldre barnen blir ju närmare kommer man tiden då de skaffar sig "egna" familjer och ett självständigt liv.
 Jag ska snart iväg till Bränna och göra mig skuldfri, glömde bort bakningen för Fridas klassresa så det blev panikshopping på Brännvalls café, sen har jag "lånat" hem ett par snygga byxor från Lauras som jag bestämde mig för att behålla. Överkalix är fantastiskt för vi har möjlighet till hemlån i alla affärer som säljer kläder, då kan man prova kläderna hemma i lugn och ro innan man bestämmer sig. Pojkarnas handskar från höstas är helt utnötta så jag måste svänga förbi Larson Järn och införskaffa nya och sen ska jag på en avslappnad massage hos AnnaKarin, måste skriva en kom ihåg-lista.

• Lauras
• Brännvalls
• Larson Järn
• OKQ8

Mamma och systeryster ska komma förbi under eftermiddagen och i natt väntas jobb, enda natten under sportlovet. Bra att ha påverkningsbara scheman då kan jag vara mer ledig då barnen har sina lov, bara det passar ihop med mina arbetskompisars önskemål.

 Tack och Hej nu väntar Brännas alla affärer på mig och min plånbok :)

Vi kom Vi Såg Vi segrade

Då var första övningen gjord, KFÖ- vintermiljö.
Sett fram emot denna helg med skräckblandade känslor, målet var att överleva, vara en del i gruppen och förhoppningsvis få göra några "hundövningar". Vi var fyra hundförare på två grupper, men innan vi åkte iväg blev den ena hundföraren omplacerad till ett annat kompani och den ena kom aldrig.

 Torsdag, 09:00 inryckning och inmönstring av Gina som bestod av att känna igenom hunden, klämma och känna, se om hon visar någon smärta i samband med beröringen, räkna tänder och göra ett skottprov. Sen packades fyra bandvagnar med allt materiel som vi, ca 24 man behövde för denna övning mitt ute i ingenstans. Lunchen bestod av sådana där torkmat, tillsätt vatten och vänta 12 minuter innan intag, sist jag skulle äta dessa "påsar" var de så äckliga och såg ut som en riktig kräkning så jag förmådde mig inte att äta maten den gången, men nu var det pasta av något slag och det var ätbart.
Efter maten var det vänta, vänta, vänta och vänta så innan vi kom på plats var förläggningen skulle byggas hann det bli mörkt. Hunduppgifter under torsdagen bestod i att patrullera efter en väg in till förläggningsplatsen, inga fienden hittades.
 Natten i tältet innehöll inte den bästa sömnen, vaknade ca 10 gånger mellan 23-06. Hade eldpost mellan 02-03. Eftersom att det var så varmt i tälten så fick hundarna sova i bandvagnen i sina fina burar. Och hur det blåste denna natt, det kändes som om tältet skulle flyga iväg när kaminen lyfte från sin plats...

 Fredag, revelj 06:00. Trött och sliten, gruppen byggde OBS-platser för att ha koll på riksväg 98. två man i två olika OBS-läger. Här fick vi hundförare också sitta och rapportera in fordon, "radiobandvagnen, kom" vi lärde oss om koden 7S. Sjukvårdsgruppen lärde oss att sätta ett avstrypningsförband, som fick mig att vara blå runt benet och armen. Vi trodde det skulle bli krig idag men inte de, en ganska händelselös dag. Gina fick skidpatrullera runt förläggningen för att se så ingen tagit sig in mot vår förläggning.

 Lördag, Sverige i krig då två JAS-plan blivit nedskjutna. Gina fick en stillastående bevakning 300 meter från förläggningen, där upptäcker vi obehöriga på vår område, Larsson skjuter den ena men det visar sig vara civila som "bara" ville plocka lite ris.
Skidpatrullering runt förläggningen och markeringar, efter ca 30 minuter blir vi anfallna med lyckas skjuta tre fiender. Får maschorder och river ihop hela förläggningen och är redo för avmasch två timmar senare, 15:00. Ny plats nu bevakning och säkra den nya förläggningsplatsen, godnatt klockan 22:00 för vi har återhämtning och fått utkört ljummet vatten för att tvaga- tvätta sig, jag ställde mig inte naken bakom en snöhög i nordan vinden för att tvaga mig, olydnden var ett faktum, jag gick till sängs med smutsiga fötter och smuts bakom öronen.

 Söndag, revelj 04:00. Riva förläggningen och åka hem, kriget är slut för den här gången.
Motivationsövningar för hundarna, ljudmarkeringar och belöningen med stora kampen. Tagit hand om materiel och hängt på tork innan förvaring, gjort utvärderingar, ätit lunch, mönstrat ut hundarna och väntat innan vi fick åka hem.

Helgen har varit intressant, sådana här gånger förvånas man över hur man egentligen fungerar i miljöer man inte brukar föra sig i, att vara med människor man inte alls känner, man ska umgås på helt overkliga situationer och samarbeta tillsammans med människor man inte känner eller delar samma uppfattning med. Det har varit ganska mycket dötid och jag tycker att jag saknar mycket kunskap inom det militära, jag är helt lost när det gäller förkortningar, prata korrekt i radion, slå upp tält och det här med AK4. Jag hade nog inte heller riktigt koll med vad målet för övningen var, jag hade förväntat mig mer krig och skjutningar.
 Vädret var inte svinkallt, men ganska blåsigt och det största problemet är det här med toalettbesök, mer rutin i ätandet, mjukt, vitt bröd är NoNo :)
Ser dock fram emot nästa övning som innefaller om 10 veckor...

Over-and-out