Vilken möjlighet jag fått, till och med betalt får jag, 90% av SGI för att få väldigt mycket kunskap inom mitt intresse. Vi har fyra gruppchefer inom militären, två militärer med specialite på hundförare och hundträning, två majorer och en från Högkvarteret som matar oss med kunskaper för kommande uppgift vi som vi ska ta oss an inom försvaret. Frukost, lunch och middag färdigserverade i en matsal, utbildning mellan 7:30-21:00. Vi har sett utbildningskompisarnas hundar jobba med vind, ljud och spår. Allt väldigt bra upplagt!
Jag ska försöka få tag i figgar så kan man göra en slags bana med patrullsträckor, "Petter1" och material legor så hon får vinda in området. Sen måste jag variera spårningen, mer fantasi, ett slags upplägg med spåret, Se till att få in återgångar, virrvarr, hårda spår och avhopp...
Det bästa med allt är att jag bara jobbar måndag och tisdag sen börjar min långledighet, vissa har det bra :)
tisdag 30 september 2014
tisdag 23 september 2014
Tisdag
Försäkringskassan har driftstörningar och jag måste få ut "underlag för sjukpenninggrundande inkomst" *suck* Återkom efter 17:00 idag och på onsdag måste jag ha det.
Hundmaten till Gina är på upphällning, jag beställer från fd foderbilen, men tror ni inte det var slut i laget för tillfället *suck*. Det är inte min dag idag när det gäller beställningar.
Den här utbildningen får jag betalt för att gå, SGI för förlorad arbetsinkomst, det gör det möjligt att söka "ledigt utan lön" från mitt ordinarie arbete, vilken lyx. Annars har man fått betala massa pengar för att gå olika kurser nu är det tvärtom, till och med milersättning har jag rätt att få. Det blir ju dock en viss ekonomisk bortfall med helt klart värt det. Jag har inga problem med min arbetsgivare att få ledigt med kort varsel och det underlättar ju också en hel del.
Igår provad Oscar på basket och tyckte det var roligt, det är så att basket träningen är samtidigt som Lucas hockeyträning/skola så därför kan Oscar få träna basket om han vill. Medan pojkarna tränade passade jag på att promenera i "City" med Gina, det var tok kallt blåste riktigt kall nordlig vind rakt genom ben och märg. Nu börjar vi närma oss vintern och det är hög tid att ta på sig långkallsongerna, mössa och vantar. Jag längtar efter att få använda mina skaitskidor :)
Ikväll väntar hockeyträning för Oscar så det blir Bränna igen. Få se om jag tar en promenad eller åker på kafferep hos någon trevligt prick!
Jag har varit till mamma idag, hon fick ta bort finfina Esko igår <3
Det absolut värsta beslut vi djurägare måste ta, våra hundar lever alldeles för kort. Det börjar vara två år sedan jag fick ta bort Flex men kommer ihåg allt precis i minsta detalj. ett tråkigt minne man alltid bär med sig.
Hundmaten till Gina är på upphällning, jag beställer från fd foderbilen, men tror ni inte det var slut i laget för tillfället *suck*. Det är inte min dag idag när det gäller beställningar.
Den här utbildningen får jag betalt för att gå, SGI för förlorad arbetsinkomst, det gör det möjligt att söka "ledigt utan lön" från mitt ordinarie arbete, vilken lyx. Annars har man fått betala massa pengar för att gå olika kurser nu är det tvärtom, till och med milersättning har jag rätt att få. Det blir ju dock en viss ekonomisk bortfall med helt klart värt det. Jag har inga problem med min arbetsgivare att få ledigt med kort varsel och det underlättar ju också en hel del.
Igår provad Oscar på basket och tyckte det var roligt, det är så att basket träningen är samtidigt som Lucas hockeyträning/skola så därför kan Oscar få träna basket om han vill. Medan pojkarna tränade passade jag på att promenera i "City" med Gina, det var tok kallt blåste riktigt kall nordlig vind rakt genom ben och märg. Nu börjar vi närma oss vintern och det är hög tid att ta på sig långkallsongerna, mössa och vantar. Jag längtar efter att få använda mina skaitskidor :)
Ikväll väntar hockeyträning för Oscar så det blir Bränna igen. Få se om jag tar en promenad eller åker på kafferep hos någon trevligt prick!
Jag har varit till mamma idag, hon fick ta bort finfina Esko igår <3
Det absolut värsta beslut vi djurägare måste ta, våra hundar lever alldeles för kort. Det börjar vara två år sedan jag fick ta bort Flex men kommer ihåg allt precis i minsta detalj. ett tråkigt minne man alltid bär med sig.
måndag 22 september 2014
Det kallas livet
var det en kvinna i "den andra generationen" sa till mig.
Livet är lite ostabilt just nu, det känns oroligt inte riktigt som läget i Ukraina, men oroligt nog för att störa mitt inre.
Jag försökte (enligt mig andra tyckte nog bara att jag pratade skit) få koll på läget, men kan väl säga att det blev allt annat än klarhet :/ men det är ju min tanke det finns säkert andra som inte alls håller med vad jag tycker och vem är det att bestämma vad som är det sanna? "Det finns bara en sanning", men vems sanning är det?
Det är väldigt många föräldrar som vill ha gemenskap och föräldrargrupper hit och dit, MEN när det kommer till att jobba med sina egna "problem" sopas de gärna under mattan. Föräldrar samverkan är bra så länge vi kan sitta runt vårt fina middagsbord och prata om alla andras ungar. Jag blir så förbannat besviken! Som den otroligt naiva människa jag är har det tagit mig drygt 17 år att inse det. Trots att jag sett tendenserna till detta redan för 11 år sedan. Summan av kardemumman är att från och med nu "sköter jag mitt och skiter i alla andra".
Samtidigt som detta händer så är det slutprov på bevakningen och det betyder borta under två helgen och jag känner en inre stress att vara borta just nu. Jag känner att jag borde vara hemma och försöka få ordning på "livet" men samtidigt är jag för egoistisk för att vara hemma...
Helgen som varit tillbringade Gina och jag på Tåme skjutfält och gjorde cerifikatprovet för patrullhund, hon/vi klarade det med bravur, vi fick jätte fina ord från provledarna, både Gina och jag fick beröm. Det gör mig så stolt att höra att jag läser, stödjer och samarbetar med min hund på ett underbart sätt. När vi "hittade" spårslutet med texten "Slut spår 3, GRATTIS" kom alla tårar, jag fixade det, alla resor till Gällivare och Lansjärv lönade sig och omgivningens tycken om mina prioritering kändes långt bort. Där fick ni se, jag fixade det!
Förslag från provledarna var placering i Kiruna, jag tror att det finns ledig plats för hundförare i Överkalix. Jag är inte så noga att placeras i Pajala, Haparanda och/eller Övertorneå men det är bara för att jag inte förstår Tornedalsfinskan som jag vet används flitigt på dessa orter.
Tankar som om detta är rätt eller fel kommer hela tiden i mitt inre och det är många saker jag känner så om, bland annat det här med bevakningen för det kommer attta tid, jag kommer att skriva ett avtal med försvarsmakten och det kräver vissa saker av mig till kostnad på min familj...
En kvinna ska vara hemma och inte ligga i skogen och bara ha massa egentid, egentid som egentligen betyder tid som hon inte tillbringar med familjen utan ensam med sitt intresse/hobby. Eller vad är egentid? Jag hatar ordet egentid.
Nu ska jag ta tag i hemmet så kanske mitt dåliga samvetet för helgens borta vistelse tunnas av en aningens?!
"åt vilket håll man än vänder sig till är ändan bak"
Livet är lite ostabilt just nu, det känns oroligt inte riktigt som läget i Ukraina, men oroligt nog för att störa mitt inre.
Jag försökte (enligt mig andra tyckte nog bara att jag pratade skit) få koll på läget, men kan väl säga att det blev allt annat än klarhet :/ men det är ju min tanke det finns säkert andra som inte alls håller med vad jag tycker och vem är det att bestämma vad som är det sanna? "Det finns bara en sanning", men vems sanning är det?
Det är väldigt många föräldrar som vill ha gemenskap och föräldrargrupper hit och dit, MEN när det kommer till att jobba med sina egna "problem" sopas de gärna under mattan. Föräldrar samverkan är bra så länge vi kan sitta runt vårt fina middagsbord och prata om alla andras ungar. Jag blir så förbannat besviken! Som den otroligt naiva människa jag är har det tagit mig drygt 17 år att inse det. Trots att jag sett tendenserna till detta redan för 11 år sedan. Summan av kardemumman är att från och med nu "sköter jag mitt och skiter i alla andra".
Samtidigt som detta händer så är det slutprov på bevakningen och det betyder borta under två helgen och jag känner en inre stress att vara borta just nu. Jag känner att jag borde vara hemma och försöka få ordning på "livet" men samtidigt är jag för egoistisk för att vara hemma...
Helgen som varit tillbringade Gina och jag på Tåme skjutfält och gjorde cerifikatprovet för patrullhund, hon/vi klarade det med bravur, vi fick jätte fina ord från provledarna, både Gina och jag fick beröm. Det gör mig så stolt att höra att jag läser, stödjer och samarbetar med min hund på ett underbart sätt. När vi "hittade" spårslutet med texten "Slut spår 3, GRATTIS" kom alla tårar, jag fixade det, alla resor till Gällivare och Lansjärv lönade sig och omgivningens tycken om mina prioritering kändes långt bort. Där fick ni se, jag fixade det!
Förslag från provledarna var placering i Kiruna, jag tror att det finns ledig plats för hundförare i Överkalix. Jag är inte så noga att placeras i Pajala, Haparanda och/eller Övertorneå men det är bara för att jag inte förstår Tornedalsfinskan som jag vet används flitigt på dessa orter.
Tankar som om detta är rätt eller fel kommer hela tiden i mitt inre och det är många saker jag känner så om, bland annat det här med bevakningen för det kommer attta tid, jag kommer att skriva ett avtal med försvarsmakten och det kräver vissa saker av mig till kostnad på min familj...
En kvinna ska vara hemma och inte ligga i skogen och bara ha massa egentid, egentid som egentligen betyder tid som hon inte tillbringar med familjen utan ensam med sitt intresse/hobby. Eller vad är egentid? Jag hatar ordet egentid.
Nu ska jag ta tag i hemmet så kanske mitt dåliga samvetet för helgens borta vistelse tunnas av en aningens?!
"åt vilket håll man än vänder sig till är ändan bak"
måndag 8 september 2014
Bakläxa på bevakningen
Det som kändes så bra förra helgen blev platt fall den här helgen, genrepet gick åt h-vete. Eller spåret gick inge bra alls vi fick inget slut och hon gick bakspår mitt i alltihop. Jag hade stor lust att skjuta hundj*veln och det är inte ofta jag känner så för min fina Gina. Hennes löp gjorde sig extremt påmind eller jag hoppas att det berodde på löpet för annars är vi körda!
Patrulleringen går bra, bara jag ger henne tid att markera och inte försöka "hitta" figgarna själv. Tom vet om mina svagheter så han la upp patrullering så jag skulle bli nervös och osäker, men vi tog både ljudet och vinden exemplariskt.
Idag har jag lagt två spår till Gina, bakspår på båda spåren men sen gick spåren bra alla föremål plockade hon. Spårupptagen gör jag så att om/när Gina tar bakspår kommer hon tillbaka till vägen och då kopplar jag om till halsband och vi gör om och gör rätt, för andra gången tar hon rätt spårväg och efter den rätta vägen kommer belöning ganska snabbt, ca 50 meter. Spårslut båda gångerna var hennes måltid, mat är det som hon gillar (näst) bäst just nu när hennes löphormoner är som värst :/
Till något mer viktig i världen just nu är att vi har val om mindre än en vecka och jag har inte tagit ställning, det är bara i lanstingsvalet jag vet var min röst kommer att falla, Herr Ögren har gjort sitt enligt mig! Kommunvalet känns väldigt oseriöst, tyvärr... jag tror inte på den nya konstellationen och den gamla har suttit alldeles för länge och börjar visa en aningen storhetsvansinne.
Riksdagen, personligen har jag inte fått det sämre under de åtta senaste åren, men....
Om sex dagar är röserna lagda och då får vi se hur det blir med det, det är inte helt omöjligt att en blir en blank röst, men det beror inte på okunskap utan på missnöje och förlorat förtroende.
Tack och Gonatt!
Patrulleringen går bra, bara jag ger henne tid att markera och inte försöka "hitta" figgarna själv. Tom vet om mina svagheter så han la upp patrullering så jag skulle bli nervös och osäker, men vi tog både ljudet och vinden exemplariskt.
Idag har jag lagt två spår till Gina, bakspår på båda spåren men sen gick spåren bra alla föremål plockade hon. Spårupptagen gör jag så att om/när Gina tar bakspår kommer hon tillbaka till vägen och då kopplar jag om till halsband och vi gör om och gör rätt, för andra gången tar hon rätt spårväg och efter den rätta vägen kommer belöning ganska snabbt, ca 50 meter. Spårslut båda gångerna var hennes måltid, mat är det som hon gillar (näst) bäst just nu när hennes löphormoner är som värst :/
Till något mer viktig i världen just nu är att vi har val om mindre än en vecka och jag har inte tagit ställning, det är bara i lanstingsvalet jag vet var min röst kommer att falla, Herr Ögren har gjort sitt enligt mig! Kommunvalet känns väldigt oseriöst, tyvärr... jag tror inte på den nya konstellationen och den gamla har suttit alldeles för länge och börjar visa en aningen storhetsvansinne.
Riksdagen, personligen har jag inte fått det sämre under de åtta senaste åren, men....
Om sex dagar är röserna lagda och då får vi se hur det blir med det, det är inte helt omöjligt att en blir en blank röst, men det beror inte på okunskap utan på missnöje och förlorat förtroende.
Tack och Gonatt!
onsdag 3 september 2014
Jag rymmer iväg :/
Ibland typ nu känner jag mig som Timon och Pumba "när problemen hopar sig pys, då vänder Du ryggen åt dem"...
Jisses så jag har saker jag borde/måste göra i SB, det kommer aldrig bli någon ordning där för jag har en förmåga att hitta på massa andra saker hela tiden.
"Du behöver det" nja, jag behöver få ett sovrum med min sköna säng i som jag får sova i på nätterna, jag behöver få en garderob att sätta alla mina kläder i, bära in alla kartonger från det kalla uthuset innan det blir så rått där att allt förstörs, få reparerat badrummet så det finns varmvatten i kranen varje gång någon behöver duscha, Oscar vill ha sina lister nu och de nya möblerna på plats, Lucas vill börja sova i ett eget rum med hans egna saker och sängar, han väntar tålmodigt på det nya skrivbordet som i sin tur väntar på att bli vitt och jag vet allt detta och ändå sätter jag på mig skyddslapparna och hittar på att åka bort iväg till alla Norrbottens kommuner...
Idag fick jag i alla fall ett ryck och tömde sovrummet som blivit lite av en gigantisk walk-in-closet, så nu väntar jag till på måndag och kommer inte "vår" tapetserare tills dess ringer jag min andra tapetserare. Broschyrer på olika garderobslösningar är hemtagna från båder IKEA, Lakanpää och Skånska byggvaror och jag vet hur jag vill ha hyllorna med inte riktigt vilka dörrar jag vill att vi ska ha, skjutdörrar lutar det mot.
Bevakningen tar tid just nu och egentligen är hela septembers helger bokade för detta, men det är ju bara just nu, sen blir det lugna puckar fram till min egen GU:F som är i två veckor. Vi tränar oss nu så vi ska ha en chans att klara av denna utbildning.
Eftersom det härjar en hel del älgjägare i mina hemtrakter håller sig hundarna och jag oss till byavägen. Börjat dra med Gina och det är riktigt roligt, stackars långöronen är inte lika förtjusta.
Jisses så jag har saker jag borde/måste göra i SB, det kommer aldrig bli någon ordning där för jag har en förmåga att hitta på massa andra saker hela tiden.
"Du behöver det" nja, jag behöver få ett sovrum med min sköna säng i som jag får sova i på nätterna, jag behöver få en garderob att sätta alla mina kläder i, bära in alla kartonger från det kalla uthuset innan det blir så rått där att allt förstörs, få reparerat badrummet så det finns varmvatten i kranen varje gång någon behöver duscha, Oscar vill ha sina lister nu och de nya möblerna på plats, Lucas vill börja sova i ett eget rum med hans egna saker och sängar, han väntar tålmodigt på det nya skrivbordet som i sin tur väntar på att bli vitt och jag vet allt detta och ändå sätter jag på mig skyddslapparna och hittar på att åka bort iväg till alla Norrbottens kommuner...
Idag fick jag i alla fall ett ryck och tömde sovrummet som blivit lite av en gigantisk walk-in-closet, så nu väntar jag till på måndag och kommer inte "vår" tapetserare tills dess ringer jag min andra tapetserare. Broschyrer på olika garderobslösningar är hemtagna från båder IKEA, Lakanpää och Skånska byggvaror och jag vet hur jag vill ha hyllorna med inte riktigt vilka dörrar jag vill att vi ska ha, skjutdörrar lutar det mot.
Bevakningen tar tid just nu och egentligen är hela septembers helger bokade för detta, men det är ju bara just nu, sen blir det lugna puckar fram till min egen GU:F som är i två veckor. Vi tränar oss nu så vi ska ha en chans att klara av denna utbildning.
Eftersom det härjar en hel del älgjägare i mina hemtrakter håller sig hundarna och jag oss till byavägen. Börjat dra med Gina och det är riktigt roligt, stackars långöronen är inte lika förtjusta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)