Ditt och datt

 Markören blinkar...

Jag vet inte riktigt vad jag har på hjärtat, vad ska jag skriva om? 

I måndags registrerade jag mig på NTI, jag ska läsa in Engelska 6 och med det ämne har jag möjlighet att läsa två av de utbildningar jag har sneglat på. Om jag lägger till Matematik 1b eller fd Matematik B så har jag kompetensen för andra utbildningar. Sen om jag kommer att vidareutbilda mig det vet jag inte ännu, jag kanske blir kvar i min trygga hemvana tillvaro. Det fantastiska är ju att det enda som jag betalar för att få möjligheten att vidareutbilda mig är min tid. Det är ju väldigt lätt att få behörighet att läsa på universitet om man har slutbetyg, än en gång får jag tvivla om jag gjort rätt som tvingat Matilda och Frida att läsa gymnasiet så de ska ha högskolekometens. 

 För ett tag sedan började jag följa EN PSYKIATERS FUNDERINGAR, jag funderar ofta på åldrar nu för tiden och denna författare är 43 år och överläkare i psykiatri, hur hann han bli det? Bloggen handlat om utmattningssyndrom och depression, inte alls så upplyftande. Det är lite skrämmande att läsa om hur hjärnan går i strejk, helt plötsligt så lyder inte hjärnan de signaler som den tidigare samarbetat med. Jag tror vi är många som ligger på gränsen. Vad är det i våra liv som gör att utmattningssymtom, ångest, stress och depression har ökat så mycket? Livet innehåller så många måsten, eller iallafall mitt liv. Jakten efter inkomst styr mycket i mitt liv, jag är väldigt styrd över just det. Eller jakten är väl att ta i, lönen kommer ju den 27:de varje månad, men jag jagar gärna lite högre lön än min ordinarie, några extra pass är alltid bra att få, vilket i sin tur gör att jag är helt urlakad då ledigheten kommer. "Pengar är inte allt", nää det är det inte, men det är ändå något man måste ha för att kunna leva, det är inte så många saker som är gratis nu för tiden.

 Jag är inne på min fjärde dag med vlcd ( väldigt kalorisnål diet) och det går mycket bra måste jag säga, visst det är inte en hållbar diet då man inte kan leva på shakes, bars och pulversoppa resten av sitt liv. För mig behövs en Kickstart, ett snabbt resultat, det har varit en spiral som snurrat uppåt i ett halvår nu och jag har som inte fått stopp på viktökningen så då blir det drastiska åtgärder.
Nu har jag ju två middagar/kalas inplanerade så planen med dessa är att äta lite mat och sen på söndag så gäller vlcd igen. För min tanke är att gå på renkur under två veckor sen ska jag byta ut så jag kommer att börja äta middag. Jag borde, måste komma igång med motionen också, men energi har som inte riktigt funnits. Trots att jag vet att jag mår bra av skogen och promenader kommer jag mig inte ut.

Oxveckor

 Det känns verkligen i min kropp, jag är slut min kropp går på reserven jag har dock funnit frid att samla kraften hemma. Det är som när jag började åka skidor och framförallt skaita "skida-skida-staaaaavar" det går på automatik nu. Jag hoppas att förändringen kommer med ljuset, för nu blir det ljusare och ljusare för varje dag.
 Min älskade Volvo fick åka bärgare från Råneå igår, Matilda lånade den och blev stående efter E4:an som tur var där det var två filigt. Farligt att bli stående där, men som den fantastiska servicen ortens företagare besitter var bärgaren på plats drygt en timme senare. Nu väntar vi på domen på bilen, jag hoppas verkligen att det inte är något som ruinerar mig.

 Denna vecka blir en mördar vecka jobbmässigt, 60 timmar avverkas på jobbet min fantastiska belöning blir att jag får en veckas ledigt. Lite dumt att jobba så här intensivt då ledigheten inte kommer att kunna utnyttjas till fullo eftersom det kommer att behöva vilas. Jobbet i sig känns lite bättre, jag har satt på mig skygglappar och håller mina tummar att vi ska få möjlighet att fortsätta med att ha påverkningsbara scheman. Tas detta bort blir det ännu svårare för mig att fortsätta med nattarbete då H börjar sitt nya arbete, han kommer att jobba "dygn", vilket betyder att vi båda kommer att jobba nattetid. Frågan är ju vad som är bäst, att aldrig ses eller att alltid vara beroende av barnvakt under natten? Jag vet inte riktigt vad jag vill jobba med om jag inte kan vara kvar på natten, tidigare har ju hemtjänsten varit en verksamhet jag alltid trivts med att jobba på, lite fritt och eget ansvar, men... Jag har hittat på en ny tjänst som jag skulle vilja prova på, i Skellefteå kallades det för "avancerad undersköterska", man jobbar inom hemsjukvården som undersköterska för att underlätta för sjuksköterskorna, arbetsuppgifter lite mer inriktad på HsL istället för SoL. Men vete tusan om jag vill jobba i Skellefteå?! Eller så byter jag bana efter 20 år inom vården.

 Jag la in en beställning på matsmart.se igår, nu jävlar ska jag Kickstarta med "pulverdiet", det finns ingen annan utväg. Jag fixar det inte så nu ska jag testa detta. Målet är att gå ner i vikt, äta mindre och skippa sötsuget och godisätandet. Jag börjar med "renkur", planen är att köra en vecka åt gången. Känner mig taggad att köra igång och har några vänner som håller på med samma diet, "vlcd". Om det går bra kommer jag att uppdatera på bloggen, går det dåligt så kommer det inte att nämnas speciellt mycket :)

En ask full med praliner.

 Trettondagshelgen spenderades i tre olika ishallar, Lucas hade Skoda Open i Part arena och Oscar mötte Luleå Hockey i Tornedalium/Övertorneå och söndag väntade Haparanda borta. Jag är glad att jag hade råffat åt mig denna helg så jag fick vara ledig och kunde åka på helgens alla matcher.
 Jag har börjat se över utbildningar, steg ett är att läsa in Engelska B egentligen skulle jag behöva satsa på Matematik B och Naturkunskap B (eller Matematik 6 och Naturkunskap 2B som det heter nu). Det ska jag ta tag i under januari, det blir via nti och är på distans via internet, vet inte om jag fattar matten med att läsa på detta sätt???

 Jag har valt att sätta på skygglappar tjocka som betongväggar, det är för min egen överlevnad jag har inte den styrka som krävs att vara på frontlinjen när vissa förändringar kommer att behöva göras. Jag väljer att blunda bara göra det jag måste och verkligen göra allt jag kan för att inte bry mig. Det är ändå ingen idé, jag kan inte förändra saker och ting, sen har jag ingen lust att föra alla andras talan som själva väljer att stå på sidan och bara tycka när ingen annan hör.
Min energi börjar tryta och jag känner att jag ligger på en terriers mentalitet, vare sig det gäller från läktaren i en ishall, på personalmöten eller parkeringsplatsen på Coop, jag måste tagga ner och bli som folk.

 Eftersom det är nytt år så har jag fått nya förhoppningar om att Gina och jag ska ut på tävlingsplanen under 2017, men i och med vårt långa uppehåll har Gina lagt på sig några olater, bland annat ljud, det värsta jag vet... Från och med i år gör man om lydnadsklasserna så jag har möjlighet att backa i tävlingsklass och det har jag valt att göra, eftersom att vår stabila grund har fått stora sprickor i sig backar vi i träningen. Med att Gina slagit på ljud och lite stress blir det en pärs i platsläggning under gång, jag måste nöta "off-knappen" och att hon inte ändrar riktning i sin kropp isamband med återgångar till hunden. Men vi behöver komma igång med det här, för utvecklingen är så underbar att få vara med om!