Helger

 När man jobbar måndag - fredag är helgen återhämtningstiden och i dessa tider när hockeyn är inställd så hinner jag åka skidor på helgen. Igår packade vi matsäcken och tog lunchen vid Kattiskojan, grabbarna åkte skoter men Frida och jag åkte skidor. Mat smakar bäste utomhus på vägen hem hade vi tre mycket trötta hundar. Nästa gång ska vi nog koppla hundarna medan vi äter/fikar. 

 Sista veckorna har jag varit så himla trött, jag har stupat två-tre timmar i soffan varje kväll och ändå somnat som en stock till natten. Jag vill inte ha det så, jobba-äta-sova varje kväll. Vill i allafall få in någon slags hundaktivitet, gärna hundträning eller en fysisk aktivitet. Social samvaro med andra utanför familjen är ju inte möjligt just nu. På grund av mitt jobb så testar jag mig tre gånger i veckan, med både "snabbtest" och PCR. Grabbarna har distansundervisning två dagar i veckan fram till sportlovet. Vi har inga planer för sportlovet, jag jobbar hela den veckan och har inte tagit ut någon ledighet. Få se när vi kan leva som tidigare, jag skulle vilja åka till Luleå och strosa runt men det får ännu vänta. Luleå rusade ju upp i smittade förra veckan.

Transportsträcka

Covid smittan härjar i Överkalix så nu är det jobb, Ica/Coop, Apoteket och hemmavistelse som gäller, "That´s it". Sociala flöden svämmar över av renoveringar och jag känner att jag borde iallafall passa på att rensa bort lite skit som inte används, för till återvinningen borde man ju kunna åka? Det är ju utomhus. Plantera om blommorna skulle jag också behöva göra. MEN idag lyste solen så då har jag varit ute i skogen och till min privata patient, henne träffar jag trots att hon inte tillhör den sammanboende familjen. Det är nog betydligt större risk att jag smittar henne än tvärt om, men frågan är ju om det är bra eller dåligt?! 

 Jag är så stolt över min ordinarie arbetsplats och mina kollegor där, många av dem har slitit som djur och riskerat sin egen hälsa för andra människor. Vi är nog många som håller andan och hoppas och ber att det ska stanna där det är...

 Idag visade sig vädret från en av sina bästa sidor, jag passade på att ta skidorna till Jock och åka i mina hemtrakter. Började vid den förfallna "lekisbyggnaden" mot Hembäcken (där jag blött ner mig fler gånger än jag har fingrar och tår) genom skogen upp till Birabacken (var jag lärt mig köra cross i sandtagen och tävlat mot Anders och Mats med både Karibo och Puch) ner igen mot Groddiket och genom skogen ner till badstranden, utefter älven mot "Räjgårdarna" där taket nu rasta in, sen sneddandes upp över ängen till Elis och Gudrun hus där kossorna gick hela sommaren för att komma till Fallebacken och sen hem till mamma.

 Imorgon är det söndag och då väntar skidorna på mig och hundarna, flocken har utökas för Cleo har anlänt då Elta är i höglöpet och deras ägare börjar närma sig tvångsvårdsintag då Cleo ylat/gnällt i två dygn. Det är så rart med hanar...