Glad Påsk

önskar jag er alla!!!


Den här påsken känns lite annorlunda, eftersom den är så sen och nästan all snö har försvunnit.
Det blir ingen skoterkörning detta år utan vår påsk kommer att tillbringas hemma på Norra, plocka in vintersakerna och ta ut cyklar och sandlådans alla leksaker.
Pojkarna tillbringar dagarna på cyklarna fram och tillbaka efter kvarnvägen :)


Långfredagen jobbade jag och sen passade jag på att putsa köksfönster och vaska köket.
Min laestadianska mormor vände sig nog i graven när det städades på självaste långfredagen...
Men skönt att städa till då lusten fanns, annars tillhör ju inte städandet till mina favorit sysselsättningar.


Nu väntar solen på mig där ute så det är bäst att passa på att njuta av den då den behagar lysa över oss.




"man ska inte kasta sten i glashus"...

Ständig oro

Som förälder känner man ofta en fruktansvärd oro för barnens välbefinnande.

En förkylning är det verkligen "bara" en förkylning?
Varför visar crp tresiffrigt?
Är det normalt att vara så här blek?
Svara de på medicinering?
Ont i nacken, kan det vara hjärnhinneinflammation eller har de sovit dåligt?

Varför har de fullt med blåmärken?
Är det någon som nyper dem? vem?
Hur kommer det sig att h*n ramlar så mycket? synen eller balansen?
Sitter verkligen läsförståelsen?

Sängvätare?
Är det normalt att bli så här arg?
Är det astma de fått nu?

Blir de mobbade?
Mobbar de andra?
Vågar de stå för sin sak?
Faller de för grupptrycket?
Mår de bra?
Äter de nog?

Oscar hostar ännu och ser förskräckligt blek och tunn ut, är det lunginflammation eller är det något värre?
Alla som känner mig vet att jag är helt hyprokondiskt då det gäller barnen och cancer.
Gissa om jag har varit och googlat alla möjliga cancer typer, högst på listan står givetvis leukemi...
Vissa ber mig sluta svamla och tänka att det jag tänker på kan jag få, men det är lätt att säga och jag kan skratta åt det då de är friska igen, men just nu är oron ganska stor.
Jag tror att alla mina barn haft en släng av cancer men det är lika otäckt varje gång jag inbillar mig det.
När jag återberättar det vid ett senare tillfälle hör jag ju hur löjligt det låter, men...

Det andra jag är otroligt rädd för är att de äldre barnen ska ha det tungt i skolan och att de ska sakna vänner. Eller vara den som ser till att andra inte har vänner :/
Att de ska vara så starka och våga stå för det de vet/tror är det rätta och inte falla för grupptrycket.
Som förälder är det mitt viktigaste uppdrag att se till att de får bra självkänsla och känner att de duger precis så som de är!!!
Ojoj en ständig oro, nu måste jag väcka Henrik så han får mig på andra tankar eller så lägger jag mig med Oscar och somnar till hans andetag.

Sweet Dreams

Solen skiner

och allt känns så mycket lättare.

Oscar kämpar med den äckliga Kåvepeninen och tar en så rekorderligt tre gånger om dagen utan kräkningar, lockar honom att så fort han blir frisk ska han få cykla efter Kvarnvägen fram och tillbaka hela dagen lång ;)
Kan känna en otrolig lättnad att det är Oscar som behöver plågas med medicin för Lucas skulle då vägra i sten att ta den!

Idag har jag tränat lite hund och det var fantastiskt roligt, ställandet satt och läggande likaså, min gammelFlexan han kan bara han vill <3
Siktet är nu inställt på LP1- igen...
Tappade ju lusten att tävla efter sista Luleå tävlingen då allt sket sig och vi hamnade på nästsista placering med ett tredje pris :(
men skam den som ger sig!!!

Nu mat hos älskade mamma!

Vårdcentralen

Känns som om jag har klippkort på VC :/


Förra måndag var det Matilda som hade tid på grund av henne onda rygg, igår råkade en häst trampa henne på hennes nageltrång tå vilket resulterade i att hela nageln var glömd av köttslamsor -så det var ju bra att åka in akut och få lite lokalbedövning och skära upp halva tån.
Idag har jag fått vara med Oscar som vi misstänkte hade vattkoppor (vet inte om det var det) men efter besök hos VC visade CRP 100 och det blir Penicillin för honom.
Påsklov veckan är räddad, vi blir bara inne och hemma, jätte roligt...


Jag tycker verkligen inte om att springa på vårdcentralen, jag känner mig som en äkta hyprokondiker, men de här gångerna har ju barnen varit sjuka på riktigt - vilket är bra då man går dit, så det inte är i onödan...


Oscar såg en affisch på lungorna och hjärtat i doktor rummet och frågade: 
-var i kroppen är det där?
-ser du att det finns i kroppen? svarade doktorn
-jaaaa
-det är våra lungor som vi andas med och där i mitten är hjärtat, förklarade doktorn.
-då har matilda dåliga lungor, för hon andas så tungt!!!
-du ska nog bli läkare då du blir stor?!
-nääää först ska jag bli polis för min lillebror ska bli en tjuv!!! men när jag blir lika gammal som du då kanske jag kan bli doktor.... 


Älskade unge <3

Vårkläderna fram

och alla vintersaker bort...
Oscars koppor är ännu vätskefyllda så det blir att vara hemma idag, men idag blir det en utedag med Bröderna Bus vi ska plocka in alla slalomskidor, snowboardar, pulkor, bobbar, snöskottor och allt som hör vintern till för nu är det vår!!!
Eftersom jag inte är den ordningsammaste mamma på denna jord har jag ganska stora problem att hitta alla vårkläder för utomhusbruk, men jag ska ta det lugnt och inte hetsa upp mig i virrvarret i källaren!

Henrik är med sitt jobb på den årliga fjällresan så det blir jag och barnen hemma ikväll och från imorgon eftermiddag blir det bara en upptagen Matilda och jag hemma eftersom jag jobbar hela helgen, fredag kväll och lördag -söndag delad tur.
Tur att det är delade turer för då hinner jag med lite egentid på lördag och söndag ska Matilda vara med i en hästshow som VRC anordnar och den börjar då mina "timmar" börjar.

Näää nu väntar morgonsysslorna på mig!
På återseende.

Vattkoppor?!

Detta inlägg skulle innehålla massor av bilder och en utförlig berättelse om vår underbara långhelg i vildmarken i Lomträsk,  Arvidsjaurs kommun, MEN min trevliga upptäckt imorse klockan 05:30 gjorde att jag stått lite handfallen denna förmiddag, Oscar har ca 20 små röda prickar på sin kropp som kliar.
Inte för att måla FAN på väggen, men det rör sig om minst två veckors pusslande med VAB och barnvakts timmar från nära och kära för att få allt att gå ihop.

Nu väntar tvättstugan och dammsugaren snällt på mig så det är väl bäst att göra dem sällskap innan jobbet kallar...

Over and out.