Transportsträcka

Covid smittan härjar i Överkalix så nu är det jobb, Ica/Coop, Apoteket och hemmavistelse som gäller, "That´s it". Sociala flöden svämmar över av renoveringar och jag känner att jag borde iallafall passa på att rensa bort lite skit som inte används, för till återvinningen borde man ju kunna åka? Det är ju utomhus. Plantera om blommorna skulle jag också behöva göra. MEN idag lyste solen så då har jag varit ute i skogen och till min privata patient, henne träffar jag trots att hon inte tillhör den sammanboende familjen. Det är nog betydligt större risk att jag smittar henne än tvärt om, men frågan är ju om det är bra eller dåligt?! 

 Jag är så stolt över min ordinarie arbetsplats och mina kollegor där, många av dem har slitit som djur och riskerat sin egen hälsa för andra människor. Vi är nog många som håller andan och hoppas och ber att det ska stanna där det är...

 Idag visade sig vädret från en av sina bästa sidor, jag passade på att ta skidorna till Jock och åka i mina hemtrakter. Började vid den förfallna "lekisbyggnaden" mot Hembäcken (där jag blött ner mig fler gånger än jag har fingrar och tår) genom skogen upp till Birabacken (var jag lärt mig köra cross i sandtagen och tävlat mot Anders och Mats med både Karibo och Puch) ner igen mot Groddiket och genom skogen ner till badstranden, utefter älven mot "Räjgårdarna" där taket nu rasta in, sen sneddandes upp över ängen till Elis och Gudrun hus där kossorna gick hela sommaren för att komma till Fallebacken och sen hem till mamma.

 Imorgon är det söndag och då väntar skidorna på mig och hundarna, flocken har utökas för Cleo har anlänt då Elta är i höglöpet och deras ägare börjar närma sig tvångsvårdsintag då Cleo ylat/gnällt i två dygn. Det är så rart med hanar...