Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor...

Sommaren är på intågande, vi har fått känna riktig sommarvärme, barnen har hunnit med årets första dopp i älven inte bara en gång utan ett par dopp varje dag under sista helgen i maj. Vår student har inlett sin studentvecka med partyparty med olika slags teman, håret och fransar är förlängda och klänning inhandlat. Present, plakat och tårta beställd och det känns ganska färdigt ordnat inför stundande fredag. Först ut att få sommarlov är Matilda sen är det Oscar och Lucas tur för att till sist men inte minst bli Fridas tur att få ta sommarledigt, men det är bara sönerna som får sommarlov, för Matilda och Frida väntar sommarjobb. Jag gillar sommarjobb.


          


 Annars har jag en känsla av att tillhöra en slags cirkus, vad är det här för svammel?!
"Man saknar inte kon förrän båset är tomt"...
Katastrof, vad ska jag göra? Fortsätta stånga på och banka huvudet i väggen gång på gång och tro att det går över? Eller ska jag helt enkelt sätta huvudet i sanden och vänta ett tag, det kanske försvinner? Eller göra ett aktivt val och bara draaaaa? Alla offentliga lokaler ska ha en nödutgång, kanske man skulle använda sig av den?
 Egentligen är det för tidigt att börja nedräkningen men nu är det 16 nätter fördelat på sju veckor innan semestern och jag längtar mer än någonsin, ge mig ledigt nunu...

Jockfall

Myggen har kommit med besked, var i skogen en kväll och det enda som fick myggen att hålla sig borta var att jogga, så det gjorde att jag kom igång med promenera/lunka/jogga. Jag har lagt in schemat med "veto" när Lidingöloppet är, så tanken är att deltaga, men tanken har inte blivit målet, vi avvaktar och ser vars det slutar...