På med pannlampan och skidorna sen är det bara att dra ut i skogen som ligger runt hörnet, uppför backen efter de vältrampade skoterspåren med hundarna lekandes runt mina skidor och stavar. I eftermiddag kom till och med Matilda med oss, hon konstaterade att hon inte stått på skidor sedan Strandskolans tid. På hemvägen ramlade jag två gånger i backen ner mot Ställers-gården, ramlade mjukt i den fluffiga och kalla snön. Det är så fantastiskt underbart och harmoniskt att få vara i skogen med hundarna, en tystnad som omfamnar mig och energin fylls sakta men säkert på från reserven till iallafall halv full, men om några mer skidturer så är vi på fullt igen.
Herre Gud vad jag har saknat detta, välkommen underbara vintertid.
Grabbarna har hunnit ta emot Sunderbyn i Skogshallen, det blev stor förlust idag. Men vad gör väl det om hundra år???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar