Årets sista dag.

 Det känns som om detta år handlat mycket om arbete, jag bytte till arbete inom industri och H utbildade sig till undersköterska/ambulanssjukvårdare och började jobba obekväma arbetstider åt landstinget. Som en bekant påpekade "vården är för liten för oss båda".
I början av 2018 går jag tillbaka till mitt ordinarie jobb igen, jag fick möjligheten att vara tjänstledig under ett år och har kommit fram till att det är ju inom vården jag vill jobba, jag vet att det är ansträngt och tungt men jag tror att jag kan göra skillnad och längtar tillbaka till mitt ordinarie jobb. Under året har jag saknat mina arbetstider mer och mer, visst är det underbart att vara hemma varenda helg och röda dagar, men att se varje vecka mellan måndag till fredag som en transportsträcka och aldrig ha möjlighet att sväva ut med ryggsäcken, termos och smörgås i skogens lugn en helt vanlig tisdag har jag saknat så mycket att jag blivit sjuk. Efter fyra under vardagarna har jag inte fått gjort mer än middag och eventuellt skjutsat grabbarna till deras träningar sen har jag slocknat i soffan lagom till halv-åtta-hos-mig.

 Förutom jobb så cirkulerar mycket kring barnen, flickorna är båda två i Luleå och fixar sina liv där, kommer hem någon helg i månaden och det känns tryggt att ha dem där, jag känner att det går bra för dem nu. Sönernas hockey tar också tid, sen några veckor spelar de i samma lag och det underlättar vardagssituationen en hel del, från att ha träningar sex olika tider på två olika orter till att "bara" ha tre träningar på samma ställen gör att logistiken går ihop igen. Många har haft åsikter om detta, men jag skiter i det, om de båda ska kunna utvecklas i sina egna nivåer så är detta den bästa lösningen för oss alla. Jag tycker det är tråkigt med vuxna människor som inte kan se utanför boxen och förstå att nivåanpassning är det bästa inom ungdomsidrotten, och det gäller likväl de som är svagare och de som är starkare individer i sina årskullar.

Två resor hann jag med under året, vi hade planerat vännerna och jag att åka till London året vi fyllde 40 år och vi var tre stycken som fick ihop det denna gång, och det var en underbar weekend vi fick ihop. Jag var tokförkyld men vi turistade för fullt i denna fina stad. Vännerna fick läsa menyn för mig då de mörka miljöerna gjorde det svårt att läsa de små bokstäverna på menyerna. Ett av det jag minns mest var Carolinas vinbeställning, en flaska för många pengar :).

Under september åkte en del av vännerna och jag till Stockholm för att fira vår vän Kattis, det var så himla trevlig att strosa runt i huvudstaden, shoppa lite och äta massa gott.

Sommar vs Vinter

Vi ser tillbaka på årets som gått och tar med oss det goda, försöker lära oss av det som var mindre bra och vissa saker lägger vi bakom oss och önskar att det aldrig kommer åter och kommer det åter har vi en viss erfarenhet att kunna hantera det på ett bättre sätt. Mina tankar går till de som haft ett tufft år och jag hoppas att det nya året kommer att bli bättre än det som varit.

 2018 välkomnar vi med öppna armar och jag önskar att vi bokar en resa till medelhavet och att mina barn utvecklas och få ett bra år. Mest av allt önskar jag att hälsan är med oss och att vi får vara tillsammans och dela många stunder med varandra.