Beslut fattade ovanför mitt huvud

Andra människor har fattat beslut som jag måste följa och arbeta efter, jag är glad att jag inte sitter där besluten ska fattas och jag är glad att jag inte behöver stå för dåligt fattade beslut som gör livet sämre för en del. Hur kan jag säga att livet blir sämre, har jag rätt att tycka och säga så?
När pengar styr all verksamhet i en mini kommun som Överkalix kan det inte bli så bra, varje år går socialnämnden minus, vi är få arbetande kommuninvånare och skatteintäkterna är ju därefter :/. Varje år i oktober november kommer oron hur mycket går vi minus, hur många får gå? Idag vet vi inte hur många som får gå, men 16 platser ska bort från "oss". Sist det var indragningar passade jag på att byta arbetsplats, inget jag ångrar. Jag har väldigt svårt att tro min anställning är i fara eftersom jag hunnit jobba ihop några år, tror det är nästa 15 år :).
 Trots att jag är en väldigt inbiten Överkalixbo  känner att är det verkligen här vi ska bo, det känns som vi står still i utvecklingen, saker som känns livsviktiga läggs ner, sjukvården utarmas,  barngrupperna mindre och mindre, skolan drabbas av indragningar och vi blir bara mindre och mindre. Inte är det någon risk att vi flyttar, men tanken slår mig och jag känner en sorg för Överkalix.
 Att verksamheten jag jobbar inom står inför förändringar känner jag till och att min personliga åsikt är att jag anser att det är fel tar mig till ett vägskäl där jag har möjlighet att välja väg. Stanna kvar och arbeta mot de mål och riktlinjer mina överhuvuden satt upp eller tacka för mig och börja se mig om efter ett nytt jobb eller utbilda mig. Valet är mitt och den här gången vet jag att valet blir det första, men än en gång har tanken kommit i mitt huvud, är det verkligen här vi ska bo och den tanken skrämmer mig litegrann.

Tack och Hej leverpastej :)