Millimeters rättvisa

Fyra barn och alla fyra som får minst av alla, det är en ju en uträkning som inte riktigt kan stämma?! Detta ämne har legat i luften några veckor nu i familjen Eriksson-Larsson-Drugge, Ni vet den nya familjen med mina barn och våra barn, tack och lov inte dina barn också...
 Det har varit gnäll om att den ena får en ny hockeyklubba men den andras är helt brukbar hela säsongen, eller hurvida när och hur ofta man får ha sovkompisar, varje gång det kommer en inbjudan på kalas blir det gnäll hur många kalas en del får gå på, eller hur det är med frånvaron i skolan eller när de fått sitt Spotify premium först och där med 99 kronor mer i månaden i sex månader... Eller att vissa fick en hund!!! hur orättvist är det?!?!
 I morse var sönerna igång igen, innan jag fått mig morgonkaffe och då var psykbrytet ett faktum! Jag blir så irriterad att man hela tiden räknar det man inte får, man glömmer helt och hållet bort allt man får, jag kan säga att jag är ganska rättvis med alla mina barn och trots att vi är av "den nya familjen" tycker jag inte att man märker att Henrik behandlar barnen annorlunda...
När alla fyra passerar 18 år kan jag säga att deras bägare är fyllda exakt lika mycket, men påfyllnaden kanske har varit olika.
 Eftersom att jag är väldigt kortsint har jag kommit över mitt psykbryt och haft en diskussion med alla och vi hoppas på en förbättring.
 Detta ämne gör att jag kommer in på det här med att hur många barn man har. Att ha ett barn eliminerar man detta problem kan jag ju konstatera,
Syskonkärlek... jaaa.... vad ska jag skriva här?!?! Lämnar det tomt ett tag, men jag uppskattar mina syskon jätte mycket men då det är ganska stor ålderskillnad har relationen kommit med åren.

 I februari har jag inte jobbat mycket, tror det blir totalt fyra nätter, jag hade långledigt sen ledig för fackföreningens- och militärutbildning (både med och utan hund) sen blev jag sjukskriven i tre nätter, det blir inte roligt när 27:de kommer och det är dags för löning, usch jag vill inte ens tänka på hur lite jag kommer att få. Från facket får jag ju ersättning för förlorad arbetsinkomst och sjuklönen och ersättningen för militärtjänst är ju 80% av lönen men när den kommer har jag ju ingen aning om, sen har jag lite milersättning att få men när de kommer vet jag inte heller.
 Igår var jag och fick mig 30 minuters massage, enligt massören var det hårt, stelt och inte alls bra. Egentligen har jag känt av det sista tiden, det känns som om jag har en sköld mellan skuldrorna så nu har jag fått en liten rehab plan som innefattar skidåkning, simning, massage och yoga. Det är sant att krämporna kommer vid 40 år, det är bara två och ett halvt år kvar innan jag fyller år. När jag fyllde 30 år sa jag att jag skulle åka Vasaloppet och sen åka till Thailand efter avslutat lopp, men nu är det inte så länge kvar så frågan är om jag hinner samla ihop 70 000 kronor? Motionen kan man ju träna upp på två år. Men vi låter det hänga i luften ännu innan jag bestämmer hur jag ska göra... För frågan är ju om jag ska åka 2017 eller 2018.