Ekorrhjulet

snurrar på, men jag känner att det är under kontroll ;)
Jobbar heltid nu och det känns i kropp och själ, men jag får inte glömma att det är mitt eget val och det är en otrolig lättnad då lönen anländer på kontot den 27 varje månad...

Igår satt Frida, Oscar och jag i soffan och såg på "Mamma byter bo", undra vem jag skulle få byta bo med??? jag som är ganska lagom...
Den ena mamma som tyckte om ordning och rutiner erkände att hon kunde lära av den bohemiska mamman som tog in en skog i deras klinisk rena vardagsrum, att prioritera umgänge med barnen, inte bara matlagning, tvättning och praktiska saker utan sagoläsning och mera mys...

Det fick mig att tänka på vår familj, det är ofta jag prioriterar massa måsten som kan göra mig stressad och irriterad på mina lediga dagar, pojkarna sitter framför tv:n eller roar sig själv medans jag plockar, mailar eller gör annat tråkigt, de kommer med jämna mellanrum och kräver min uppmärksamhet.
Är det verkligen måsten, eller kan jag göra det någon annan tid?
Vissa saker måste man ju bara göra och när ska man göra dem om det inte är på lediga dagar?
Jag har lätt att jämnföra mig med massa andra människor, men till saken hör att det är ju jäkligt orättvist för vi lever ju alla så olika.

Jag vill att mina barn ska hålla på med sport och vet att det är ideellt arbete som gäller i idrottsföreningar, men det känns lite tungt att veta att vissa "klara sig undan" alla uppdrag, men det är ju ett val dessa människor väljer att göra och inget jag kan förändra.
Men undra om Frida hellre skulle vilja att jag var och cykla med henne två timmar i veckan än var lagledare i hennes fotbollslag? men vem skulle då vara lagledare?
Samtidigt känner jag att jag måste få ha ett "eget" intresse, inte bara passa alla andra, men det kanske är egoistiskt att tänka så? det kanske inte är tänkt att man ska ha ett eget liv medans barnen är små, utan att man ska leva genom barnen?

Carolina hade varit på en medialföreläsning som hade handlat mycket om negativa tankar och förmågan att styra dessa och det är vad jag måste lära mig.

Det var lite personliga funderingar och en aning gnäll...

"ibland är det svårt att se skogen för alla träden"