Detta evinniga tjat

Ibland blir jag så himla less min egen röst och att jag (nästa) alltid måste säga allt minst tre gånger för att det ska hända någonting, bla bla bla... Vissa dagar räcker inte ens tre gånger, idag är en sådan dag. Tyvärr verkar det inte bli bättre med åldern för det gäller alla mina barn. Nåja det hjälper inte att sitta här och gnälla. 

 I morgon har Oscar en träningsmatch mot Luleå Hockey, det blir spännande, det är så roligt att hockey är igång igen och att det löste sig med tränarstaben. Tränare växer verkligen inte på träd och man ska vara rädd om de man lyckas få tag på, tre dagar i veckan står de på isen under 1.5 timme och drillar våra barn och utöver denna tid läggs det tid på olika utbildningar förbundet kräver att alla tränare ska ha och utöver detta planeras det matcher, cuper och läger för våra barn. Tänk att det gäller båda mina söner, för det är lika bra ordnat för Lucas lag där träningarna börjar den 28 september.

 Helgen har tillbringats i hemmets lugna vrå, Matilda har gjort färdigt en svenska uppgift och Frida hade någon löpande text som skulle göras, men lördagen har varit en aningens gnisseldag, men den är ju snart slut och vi får hoppas att morgondagen blir bättre. I morgon är det redan söndag och flickorna åker iväg igen. Nu väntar ett glas vitt och lite lösgodis till en av de nyare Johan Falk filmerna.