17 juli

Pappas begravningsdag...
Igår var jag på graven och la en bukett vita nejlikor vid graven, solen lyste så vackert och det var så lugnt och stilla på hans kulle, det var så han beskrev var han ville bli begravd den där sista veckan, på en kulle med utsikt över bergen.
 Den här dagen förra året var en vacker dag, solen sken så vackert på pappas kista och på det fina blomarrangemang som låg på kistlocket ett mörktrött hjärta gjort av rosor, alla mina fina killar var klädda i mörka kostymer med vita slipsar, stiliga, sorgsna och sammanbitna...
 Prästen, Ingrid höll en fin begravningspredrikan, fick det viktigaste kom med, jag kommer ihåg känslan att gå in i kyrkan, vi kom i sista minuten, ville inte "ta emot" gästena (är det gäster på en begravning). Vi gick in i samlad trupp, en gemenskap som inte går att rubba, det är vi mot världen, tyvärr med en man kort denna dag, mannen låg där framme väntade på att vi skulle ta farväl, men inte för evigt utan att vi kommer att ses när den tiden är inne, men nu måste vi välja att leva, det var hans sista budskap till oss att välja livet vi som har det kvar...

17 juli idag är det marknadens första dag, jag har bojkottat marknadstorsdagen sen ÖIF fick för sig att införa den, i år kommer jag att gå på marknaden idag, Henrik har jour så vi måste vara i Bränna och inget uppdrag har vi idag så därför är det smidigast att gå idag trots att det blir att jag måste bryta en av mina principer. Nåja, människan är inte sämre än att den kan ändra sig.